Ofiltrerade mammatankar


Om jag skrivit i min förra blogg att jag skriver ofiltrerat, så har jag nog menat om en ofiltrerad vardag. Inte vad som faktiskt rör sig bakom denna mammas huvud. Många gånger är det sådana där tankar som många andra mammor skulle rysa åt och ifrågasätta "Varför skaffade du ens barn!?". Det finns kanske vissa änglar som bara tänker gott om det nya mammalivet, men jag tvivlar på att alla som skulle vilja tillrättavisa mig inte själva tänker dessa tankar jag ofta gör. Sånt här har jag till exempel tänkt bara idag!

Jag orkar ingenting idag, jag vill bara sova bort halva dagen.

- And so I did! Lämnade flikorna i pappas händer, drog täcket över huvudet och sov från 13:30-16:30. Ni skulle bara veta vad skönt detta var, bara få släppa allting. Kan ses som oansvarigt av många som inte har insyn i vår vardag annars. Men eftersom jag gått själv med flickorna hela veckan, knappt sovit något dom flesta av dom på grund av egen sjukdom, och sedan ta hand om 2 stycken 5 månaders tjejer med snorig & täppt näsa på detta, can you really blame me för att jag tar ut några extra timmars sömn? 

Funderat & fantiserat över vad jag hade gjort om jag inte haft barn nu.
- Hade jag mentalt kunnat resa tillbaka till mig själv för över 1 år sedan hade jag sagt att vänta lite med barn, spara pengar, ta och resa lite mer, så hade jag förmodligen gjort det. Men, jag hade förmodligen behövt gå tillbaka i tiden igen för ställa allt till rätta igen, att ändå skaffa barn, eftersom jag inte vet hur man sparar pengar, och att jag förmodligen skulle fått ta del av ett par helt andra spermier och inte alls kanske fått tvillingar, eller ens dom små knoddar jag har nu, det hade ju varit förjävligt. 

Stört mig på mammor som beter sig som att dom är tacksamma över allting.
- Tack för detta bajset på mina fingrar, jag har inte sovit en blund men jag är lika pigg & alert ändå, jag är tacksam över att byta t-shirt 3 gånger om dagen, barnskriket i 2 timmar har varit ljuv musik för mina öron, det gör inget att mitt/mina barn vaknar var 5e minut så jag får bära på det/dom i 2 timmar så min rygg tar stryk så jag knappt kan gå sen.

Såhär känns det ju som att många vill framställa sin vardag. För fy skam den som skulle prata om detta jobbiga, eller ännu värre, BLOGGA om det. Då är det ristat i sten, och man är en mamma som inte alls är tacksam över sina barn eller ens älskar dom. Herrejösses, vi älskar ju dom små! Som min mamma alltid sagt "Jag älskar dig Isabell, men jag gillar inte allt du gör!" Tro sjutton det. Detta sa hon i tonåren till mig, men när jag var bebis & höll henne vaken om nätterna så var väl inte hon så himla piggelin heller.

- Jag är inte ensam om att tänka såhär. Det är OK att ni inte pratar om det, I can do it for you.
#1 - Anonym

Stämmer mammor älskar men visst tänker man saker när man inte får sova.... Men så är det för alla. Onormalt annars. Men vi älskar ändå haha

Svar: Haha ja men självklart! Man måste ju få ventilera sig lite med. Inte bra att sitta ensam på sådana här tankar! Tycker man får spotta ur sig lite ibland vart tankarna för en även om det inte är alldeles för vanligt att folk delar med sig i första hand. Men det är ju så NORMALT! :D
Våra älskade små knott älskar vi ju till månen & tillbaka.
Synd att du inte lämnade ditt namn! :) Det står bara anonym nu. Kram
Bellefix

Välkommen in till mig, Isabell 23 y/o.
Tvillingmamma till två fina flickor vid namn Bonnie & Elliot, födda 161024.

Bloggen bjuder på mina intressen /
- Datorspel & streaming
- Inredning & decor
- Barnkläder & leksaker

Samt massor av ofiltrerade tankar och känslor kring mammalivet & dess ups and downs. Läs med en nypa salt.